Skilsmässa

Ja, då var det klart då. Den 1:a juli flyttar jag. Känns skönt för mig men inte för mannen. Alltid jobbigt med skilsmässa så klart. Men livet är alldeles för kort för att spillas bort. Mannen som är far till mina tre älskade söner finns inte i livet, han blev bara 50 år.....Så när jag träffade min nuvarande så var jag ganska trasig, hade knappt näsan över vattenytan. Min farmor sa alltid- lilla Disan- när kannan är full så sjunker hon. Aldrig lätt att vara gift med en alkoholist, men han gav mig tre minnen för livet och det är jag evigt tacksam för. Och jag har aldrig förtalat honom inför sönerna för man får aldrig glömma att en far är en far. Men nu tänker jag gå vidare i livet med samma tillförsikt som alltid. Planerna för det som jag nu gör har grott länge i mig, men nu tar jag steget och hoppas att jag inte gör någon lessen på vägen.....